Kvinnor hade fram till mitten av 1800-talet mycket begränsade möjligheter att självständigt utöva olika näringar och yrken. Av sociala skäl kunde fattiga kvinnor få tillstånd att driva t.ex. enklare handel eller krogrörelse. Änkor hade också rätt att ta över rörelsen vid makens död. Framförallt under stormaktstiden, när många män låg ute i fält eller avled på slagfältet, kom flera kvinnor att inta framträdande positioner som storföretagare i Sverige.
Även efter det att näringsfriheten hade införts i mitten på 1800-talet var många yrken, framförallt offentliga tjänster, stängda för kvinnor, antingen genom direkta förbud eller genom att kvinnor var utestängda från högre utbildning. Dessutom dröjde det ända till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga och fick rätt att självständigt råda över sin ekonomi.