Tanken att bygga en vattenled tvärs igenom Sverige väcktes av biskop Hans Brask i Linköping 1525 och frågan togs senare upp vid flera tillfällen. Först genom von Platen kunde projektet Göta kanal förverkligas.

Det tog inte mer än fyra år från det att von Platen 1806 hade publicerat sitt förslag om en kanal till det att han, med statens stöd och välsignelse, kunde påbörja själva kanalbygget. Han såg han till att spadarna sattes i jorden längs hela den tänkta kanallinjen samtidigt. Detta innebar en fördyring av projektet men därigenom blev det också svårare att i framtiden stryka enskilda delar av kanalleden.

Förberedelserna av kanalbygget hade genomförts slarvigt. Man hade inte lagt ner mer än i genomsnitt en dag per mil för att på plats undersöka kanalledens läge, profil och markförhållanden. Kostnadskalkylerna hade gjorts av en person som saknade kompetens för detta. Några detaljritningar fanns inte då man påbörjade arbetet och under den första tiden saknade kanalbygget en tekniskt kompetent ledning.

Med tiden utvecklades dock den tekniska kompetensen, vilket gjorde att kanalen fick hög kvalitet. Bygget tog 12 år längre tid och kostade 6 gånger mer än beräknat. År 1832 stod hela Göta kanal färdig. Men då var von Platen död sedan tre år.

Men allt är ju relativt. Göta kanals fördyring och försening kanske inte är så mycket att orda om när man beaktar att Hallandsåstunneln enligt de ursprungliga planerna skulle stå klar 1997 till en kostnad av 0,9 miljarder kronor. Nu beräknas tunneln stå klar 2015 och kosta över 10 miljarder kronor.