På grund av faderns konkurs flydde familjen till ryska S:t Petersburg. Alfred, näst yngst av fyra bröder, utbildades där tills  han blev17 år gammal, och reste därefter till USA för att arbeta hos den utvandrade svenske teknikern John Ericsson.

Efter två år kom han tillbaka till faderns verkstad i S:t Petersburg, och det var i den verkstaden Nobel började att experimentera med nitroglycerin. Försöken fortsatte i Sverige i samarbete med fadern, som nu hade lyckats betala sina skulder.

År 1864 inträffade en explosion som dödade flera personer, bland andra den yngste brodern. Alfred Nobel själv skadades vid olyckan men fullföljde arbetet. Han utvecklade Nobeltändaren och dynamiten, och grundade senare en rad sprängämnesbolag i Europa och Amerika. Själv flyttade han rastlöst mellan Tyskland, Frankrike och Italien.

År 1893 förvärvade Alfred Nobel aktiemajoriteten i de svenska stål- och vapenföretaget Bofors. Han var mycket aktiv som uppfinnare inom en rad olika områden och tog ut patent på sådant som konstgjort silke, läder och gummi, totalt 355 skilda patent i olika länder. Intäkterna från affärerna och uppfinningarna grundlade en betydande förmögenhet som vid hans död 1896 uppgick till 33 miljoner kronor. Den blev grunden för Nobelpriset som delats ut årligen efter 1901.