Wallenberg kom på grund av tillfälligheter att bli släkten Wallenbergs huvudman under en lång period. Han var den yngre sonen till häradshövdingen Marcus Wallenberg, sju år yngre än Jacob. Jacob kom in i banken redan 1918 och Marcus 1925. De hade gått ungefär samma träningsprogram, med reservofficersexamen, examen på Handelshögskolan i Stockholm och bankstudier utomlands.

När Marcus kom in i banken har han alltså en äldre bror som redan arbetat där i sju år. Marcus riktade sitt intresse vid sidan av den renodlade bankverksamheten. Det var möjligheterna att kombinera bankrörelsen med engagemang i företagande som var det intressanta, sade han alltid i fortsättningen.

Han kom ganska tidigt i elden på grund av Kreuger-kraschen. Redan 1932, vid 33 års ålder, var han vice ordförande för L M Ericsson och en av de ledande i rekonstruktionen av företaget. Han engagerades ganska snart i Atlas Diesel, Nordströms Linbanor och Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön där han blev ordförande. Nästa intresseområde blev Scandinavian Airlines System, SAS, som han var med och grundade i början av 1950-talet. Vid det laget var han huvudman.

Under kriget ingick Wallenberg i förhandlingsdelegationen till Storbritannien och kunde  öppna en del dörrar för svenskarna tack vare sina goda bankkontakter. Efter kriget tog han  över huvudmannaskapet från sin bror och blev VD för banken.

Successivt skaffade Marcus Wallenberg sig en unik ställning i svenskt näringsliv. Det var hans öde att vara finansman i socialdemokraternas Sverige, ett land där ägare var mer eller mindre bannlysta. Men det svenska institutionsägandet gav också fördelar maktmässigt. Under sin storhetstid utmanades aldrig Marcus Wallenberg av någon, och han kunde regissera projekt med fackförbund, politiker och företag inblandade i olika konstellationer. Farliga konkurrenter om makten kom inte förrän på slutet av 1970-talet.

Industrikapitalisten Marcus var drivande i en rad stora projekt som präglade svenskt näringsliv i en tid då kapitalisterna var få. Förutom det nordiska flygkonsortiet SAS handlade det om militärflygplan, atomkraft och grundandet av nya Saab och Incentive.

I 70-årsåldern gick finansfursten in i en motigare för att inte säga ren motgångsperiod. Han såg att Stockholms Enskilda inte hade någon framtid på egen hand utan måste (söka) liera sig med Skandinaviska Banken, som resulterade i Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Wallenbergsfären klarade sig sedan igenom fastighetskrisen och finanskrisen och lyftes av framgångarna för Astra och Ericsson.