Wingquist tog examen vid ansedda Örebro Tekniska Elementarskola vid 18 års ålder och gick därefter vävskola. Han studerade också i Nordamerika före tjänst i Lotsverket, men blev så småningom driftsingenjör för textiljätten Gamlestaden. Wingquist irriterades över att de kullager som användes i Gamlestadens textilmaskiner inte tålde snedbelastningar som sättningarna i den göteborgska blåleran ställde till med.

Han lyckades inte bara förbättra existerande kullager, utan också få igång ett företag med en rivstart år 1907 efter en säljturné. Grundarens styrka blev hans kunskaper om alla områden där företaget fanns, och hans svaghet att han försökte vara med överallt. Expansionen frestade på hela organisationens krafter eftersom det inte hann växa fram någon kvalificerad ledarkader. Chefen fick slita mycket vilket lade grunden för ohälsa som inte ens framgångarna kunde lindra.

År 1916 köpte han stålföretaget Hofors med SKF-aktier. Han fick problem med det brittiska dotterbolaget impulserna från USA stöpte om det svenska moderbolaget. En rad konkurrenter startades men de  klarade inte de hårda tiderna efter kriget. Wingquist lämnade SKF utbränd i den här epoken. I slutet av 1920 kunde Göteborgsföretaget ta över en rad av sina utländska konkurrenter och ta mer än en tredjedel av den växande världsmarknaden. SKF blev Sveriges största företag ända till år 1968 då den avknoppade dottern Volvo växte om. Till Wingquists bedrifter hör också att han var med och räddade vapenföretaget Bofors. Han återkom i SKFs styrelse på 1940-talet och avled 1953.