Vid mitten av 1800-talet, närmare bestämt ”revolutionsåret” 1848, grundades Mariestads bayerska bryggeri av fabrikör Fredrik Rosenlind på egendomen Manilla i Mariestad. Bryggeriet förvärvades av Spendrups år 1967 och lades ner 1972. Ölvarumärket Mariestad levde dock vidare inom Spendrups bryggerier, och en del handlingar tillhörande det historiska Mariestads Bryggeri Aktiebolag finns kvar i Spendrups arkiv på Centrum för Näringslivshistoria, däribland bolagsstämmoprotokoll för åren 1866-1970 och styrelseprotokoll från 1881 till 1972.

Bolagsstämmoprotokollen från 1866 till 1936 finns inbundna i bokform och inleds med den av konungen Carl XV Gustaf stadfästade bolagsordningen från 2 november 1866:

Kongl. Majt:s Nådiga resolution i anledning af en utaf Edw. Rosenlind, Aug. Granlund och C.G. Wettervik gjord underdånig ansökning att, sedan ett bolag under benämning Mariestads Bryggeri Aktie Bolag bildat sig för bedrifvande af bryggeri- och annan laglig fabriksrörelse å invid nämnde stad belägna egendomen Manilla, Kongl. Maj:t täcktes meddela nådig fastställelse å ett den underdåniga ansökningen bifogadt förslag till Ordning för bemälda Bolag; Gifven Stockholms Slott den 2 November 1866.

  • Jag har valt denna handling som min favorit av två anledningar, säger Benito Peix Geldart. I första hand för att den är en kvarleva från den tid då Sveriges näringsfrihet fastställdes genom det riksdagsbeslut som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Men också för att den är ett bra exempel på en vanligt förekommande handlingstyp i våra arkiv, protokollen.

Genom Kongl. Förordning om lag om aktiebolag den 6 Okt 1848, samma år som Mariestads Bryggeri Aktie Bolag grundades, tillkom Sveriges första aktiebolagslag. Lagen, som var inspirerad av fransk rätt, föreskrev att bolagsordningen måste stadfästas av Konungen för att aktieägarna skulle njuta frihet från personligt ansvar. Kort efter det att näringsfriheten var ett faktum tack vare Näringsfrihetsförordningen (SFS 1864:41) var det dags för Mariestads Bryggeri att få sin bolagsordning godkänt.

Bolagsordningen består av 26 paragrafer. Enligt § 2 var bolagets ändamål ”att tillverka alla tillåtna slag av maltdrycker” och aktiekapitalet uppgick till 80 000 riksdaler Riksmynt.

Protokollboken fortsätter med alla handskrivna bolagsstämmoprotokoll fram till 1936. De första protokollen är korta medan de sista från 1930 talet kan bli upp till 8-10 sidor långa. Bolagsstämmo- och styrelseprotokoll utgör en väsentlig del av arkivbeståndet hos de olika arkivbildare som Centrum för Näringslivshistoria tar hand om. Originalprotokollen förtecknas under A-serien enligt 1903-års Allmänna Arkivschemat. Genom protokollen kan man följa huvuddragen i bolagets verksamhet och är därför en av forskare ofta eftersökt handlingstyp.