Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för bevarande av svenskt kulturarv går 2018 till Alexander Husebye, vd för Centrum för Näringslivshistoria. Utmärkelsen överlämnas den 6 december.
Alexander tilldelas Kulturarvsmedaljen av Kungl. Patriotiska Sällskapet för sin insats som vd för Centrum för Näringslivshistoria sedan 1997, med motiveringen:
Den ideella föreningen Centrum för Näringslivshistoria arbetar med att främja näringslivet genom att bevara, berätta och forska i dess historia. Institutionen har blivit världens största historiska näringslivsarkiv. Som chef sedan många år har Alexander Husebye framgångsrikt utvecklat verksamheten och etablerat ett fruktbart samarbete mellan näringsliv och forskarsamhälle. Genom detta riktas blicken mot ett rikt och viktigt kulturarv, som nyttjas även för att främja dagens företagsamhet.
Kungl. Patriotiska Sällskapet berättar mer om utmärkelsen på sin sajt, men vi passade på att ställa fem frågor till vår egen vd.
Hur känns det att få en kulturarvsmedalj, Alexander?
Jag blev glatt överraskad och jag känner mig hedrad över denna uppmärksamhet. För mig känns det som en bekräftelse att det vi gör på Centrum för Näringslivshistoria har ett värde bortom det dagliga arbetet med att bevara och berätta företagandets historia.
Hur förhåller sig området näringslivshistoria till begreppet kulturarv?
Kulturarv är lätt att tänka kring som kulturmiljö, fysiska platser och byggnader. Men skeenden är lika mycket del av vårt kulturarv. ”Folkhemmet” som begrepp är till exempel en del av vårt kulturarv. Per-Albin Hanssons politiska gärning lyfts ofta fram då. Men vi ser att IKEA, som möblerade folkhemmet, och H&M, som klädde människorna i folkhemmet, är lika mycket en del av kulturarvet. Man må tycka vad man vill både om det politiska skeendet och den marknadsmässiga utvecklingen, men de utgör en viktig del av vårt kulturarv. Och är därför värda att bevaras och berättas.
Vad betyder digitaliseringen för området?
Digitaliseringen både utmanar och underlättar. Den utmanar genom att det, paradoxalt nog, blivit lättare att radera historiska handlingar. Tänk bara på alla hårddiskar och epostkonton som regelbundet rensas. Projektpärmar och korrespondens ”blev över” på ett annat sätt. Så det gäller att systematisera bevarandet ännu noggrannare nu än förut. Men gör vi bara det, som arkivbransch och som samhälle, kommer digitaliserat material vara lättare att hitta i, återsöka i och förstå än situationen är i dag.
Hur ser framtidens arkiv ut?
En bra målbild är att framtidens arkiv är ännu mer lättillgängliga än dagens. Den målbilden är inte ny, det är ju vad vi arkivarier jobbat med i alla tider. Och nästa steg i den utvecklingen tror vi är arkiv som sömlöst kombinerar analoga och digitala handlingar, för att tillgängliggöra skeenden och berättelser från tidigare epoker ännu snabbare än vad vi gör idag.
Vilka milstolpar i Centrum för Näringslivshistorias egna historia är du särskilt stolt över?
Närmast i tiden ligger att vi 2016 startade Förlaget Näringslivshistoria som blivit en stor framgång. Samma år samlade vi internationella och svenska företag i vår första History Marketing Summit.
År 2015 fick vi förtroendet att ta hand om Bonnierförlagens arkiv. Tidigare hade vi arkiven från Norstedts, Natur & Kultur och många fler förlag. Sammantaget gör detta att vi har världens största förlagsarkiv.
Och år 2014 uppmärksammade vi första gången att näringsfriheten firade 150 år och därmed gjorde vi den 18 juni till en inofficiell ”bemärkelsedag ” för näringslivet.
Svensk näringslivshistoria finns även utomlands. 2010 började vi att digitalisera familjen Nobels företagsarkiv i Azerbajdzjan, Georgien och Ryssland. Just nu använder författaren Bengt Jangfeldt resultatet i en brett upplagd bok om familjens historia.
2008 började vi med att rulla fram historien om kvinnors företagande. Ett arbete som ledde till böcker, teveprogram och som nu fortsätter med att vi deltar i satsningen på ett kvinnohistoriskt museum.
2006 bytte vi namn till Centrum för Näringslivshistoria och kom därmed att bli en nationell och internationellt uppmärksammad verksamhet.
Och alla åren dessförinnan har varit viktiga då vi lagt grunden till vad vi är idag – genom att ta emot arkiv, ordnat och förtecknat handlingar, bilder och föremål – inte utan ingående diskussioner med företagsledningar om vilken nytta historien har.
