Per-Ola Karlsson är Centrum för Näringslivshistorias arkivchef samt ordförande för Näringslivsarkivens Förening (NAF). I den här ledare från tidskriften Arkiv går tankarna kring arkivsamarbete i nutid och framtid.
Tidskriften Arkiv ges ut tillsammans av de svenska arkivföreningarna. Dessutom sponsras den av Riksarkivet. Tillsammans utgör vi Arkivsverige i organiserad form. Samarbete mellan oss sker numer på en nästan vardaglig basis. Vi stöttar tillsammans Arkivens dag ekonomiskt och organisatoriskt, vi arrangerar Arkivveckan var tredje år och vi driver en mängd frågor gemensamt. Men arkivföreningarna har uppkommit i en annan kontext, som svar på gårdagens problem. Jag brukar säga att det klassiska inom svenskt arkivväsen har varit att varje problem har försökt lösas genom att bilda en ny förening. I längden funkar det dock inte att små intressegemenskaper konkurrerar eller mutar in sina respektive områden i den lilla världen som vi utgör och som när som helst riskerar att slukas av en expanderande museisektor eller raderas som budgetpost till förmån för dans eller scenkonst. Samtidigt har vi utvecklats och förändrats genom åren, till och med blivit färre, vilket är bra. Jag tror att det är viktigt att vi inser att vi tillsammans måste fortsätta kraftsamlingen i framtiden. Jag kan inte se någon väg tillbaka.
Detta kan göras genom att tillsammans uppvakta kulturdepartementet, som vi ska göra i april. Där kommer vi att förklara vilken roll vi spelar när det gäller historiebruk, kulturarvsfrågor, källkritik, arkivpedagogik, demokratin och ännu en gång betona vad vi menar är ”digitaliseringens” verkliga utmaning.
När det kommer oroväckande signaler om att arkiven har ”glömts bort”, både i den kommande kulturarvspropositionen och i demokratiutredningen, finns det anledning att gå på offensiven. Detta kan även göras genom att se till att branschen samlas, vilket kommer ske vid nästa arkivvecka, AVEC 2017, som går av stapeln den 16-18 maj nästa år i Visby.
Ett annat sätt att samverka är att sluta upp bakom firandet av att Riksarkivet fyller 400 år 2018. Det är då 400 år sedan den nya kansliordningen infördes som blev startskottet för ett riksarkiv och ett arkivväsende. Riksarkivarie Björn Jordell tyckte i alla fall det. Istället för att bara köra bal på slottet med den stora arkivmyndigheten bjöd han in samtliga arkivföreningar att delta i ett gemensamt firande. Jordell har ju insett att arkivverksamhet inte bara sker inom den statliga myndighetens väggar utan är helt beroende av ansträngningar hos envisa arkivarier inom enskilda föreningar, kommuner, landsting, statliga myndigheter och företag. Inbjudan har accepterats och startskottet har därmed gått för ett arkivår 2018 under namnet Arkiv400 där arkivens värde och nytta ska synliggöras gentemot både offentliga och privata finansiärer och som ska fokusera på tillgänglighet, demokrati och offentlighetsprincip. Hoppas ni alla kommer vilja vara och delta med erfarenheter och berättelser vare sig vi ses på seminarier, konferenser eller i sociala medier!
Apropå Björn Jordell, så tillkännagavs nyligen att han kommer avgå i förtid. Det förändringsarbete av Riksarkivsorganisationen som han har drivit har inte varit populärt hos alla, men för oss som arbetar med enskilda arkiv har hans år som riksarkivarie varit präglade av samverkan, samarbete och ett genuint stöd. Jag vill därför rikta ett stort tack till Björn och samtidigt skicka en passning till nästa person som axlar det ansvar han tagit på sig att det finns mycket att leva upp till!