Redan i mars 2020 sjösatte Centrum för Näringslivshistoria ett projekt för att löpande dokumentera hur coronakrisen har påverkat det svenska näringslivet. Vi ville följa hur det hände, medan det hände – och skapa material som framtida forskare kan använda. Som arkiv- och näringslivsinstitution är vi vana att i efterhand rekonstruera hur stora omvälvningar skett. Denna gång såg vi möjligheten att i realtid dokumentera vändningarna och vägvalen som gjordes. Därigenom minskar också risken för att rekonstruktionerna blir färgade av narrativ som satts i efterhand.
I ett och ett halvt år har vi nu löpande dokumenterat krisen. Genom ett stort antal intervjuer med företagsledare, återkommande enkäter till företag och en samlad mediedatabas har vi material som berättar om hur krisen uppfattats, hur den drabbat, ställt om och i vissa fall gynnat svenska företag och branscher. I våra intervjuer har ägare och företagsledare liksom företrädare för branschorganisationer öppenhjärtigt delat med sig av erfarenheter och upplevelser.
Allt detta material kommer vi framöver göra tillgängligt för forskning. För när krisen nu förhoppningsvis går mot sitt slut börjar diskussionen om Sverige post-corona ta fart. Flera aktörer tar tillfället i akt att med mer eller mindre underbyggda analyser sia om framtiden. I vissa fall används krisen som ett argument för att bekräfta agendor som har varit etablerade långt tidigare.
Samtidigt visar historien hur svårt det är att under pågående kris dra slutsatser om krisens bestående effekter och hur den i efterhand kommer att förstås och återges. Lärdomar och erfarenheter från själva förloppet kommer därför att bli viktiga i framtiden. Vår dokumentation av näringslivet under pandemin ger ett sådant utgångsläge. Vi har en obruten kronologi samtidigt som vi kombinerar bredd och djup. Det bör göra dokumentationen intressant för stora grupper forskare och andra användare.
Näringslivet fungerar dessutom ofta som en god utgångspunkt för att studera samtiden, inklusive dess kriser. Coronakrisen är inget undantag, snarare tvärtom. Hamstringen av basvaror i livsmedelsbutikerna i mars 2020. De stängda serveringarna. Företagens snabba övergång till distansarbete. Nöjesnäringarnas störtdykning väcker frågor om hur vi roade oss under pandemin – och vilket nöjesliv som alls kommer att finnas när det hela är över. På samma sätt kan den växande efterfrågan på husdjur, trädgårdsprodukter, byggmaterial för hemmafixare och inredningsprodukter berätta om hur vardagslivet förändrades.
Coronakrisen handlar så tydligt om både liv och ekonomi. Jämfört med tidigare pandemier är näringslivet avsevärt mer påverkat denna gång. Den mänskliga dimensionen – frågor om liv och hälsa – är också mer central än vid tidigare ekonomiska kriser.
I våra intervjuer och enkäter framgår bland annat att små företag i många fall har drabbats hårdare än stora – och haft svårare att dra nytta av de stödåtgärder som det offentliga samhället erbjudit. I materialet framträder också hur tidshorisonter har förskjutits på flera sätt. Föreställningarna om krisens längd har dragits ut och kortats flera gånger. Det har sannolikt både hämmat och sporrat innovationer och planering.
Detsamma gäller krisens omfattning från regional till global nivå, och till att vissa länder och regioner snabbare än andra ser ut att ta sig ur krisen.Vidare har nya och tätare samarbeten vuxit fram i näringslivet. Företag i vitt skilda branscher har hjälpt både varandra och sjukvården. Branschorganisationerna har fungerat som stöttande nav för sina medlemsföretag. Genom stödpaket och åtgärder har näringslivet och det offentliga i form av stat och kommuner haft nära dialog och samarbete. Detta förutom de mer uppenbara observationerna att digitala arbetssätt har slagit igenom på bred front och att resandets betydelse, lokalbehov och frågor om produktionskedjor och lagerhållning omprövas.
Som näringslivshistoriker kan vi redan nu konstatera att ett liknande skede aldrig tidigare har ägt rum i fredstid, varken beträffande omställningens hastighet, dess omfattning eller i de offentliga stödåtgärderna. Det är ännu för tidigt att med säkerhet uttala sig om krisens bestående förändringar, men diskussionen har påbörjats och lär fortsätta. Där kommer historieskrivningen att bli viktig. Den behöver utgå från sakliga förhållanden och forskning för att undvika polarisering och aktörer som vill utnyttja krisen för sina intressen.
Alexander Husebye, vd Centrum för Näringslivshistoria
Anders Houltz, forskningschef Centrum för Näringslivshistoria
Rasmus Törnblom, forskningsassistent Centrum för Näringslivshistoria
