Nyheter

Bara ett tips: Undvik Hitler i din marknadsföring

Kom ihåg att fråga en historiker innan du bygger ditt varumärke på dess förflutna. Det glömde Coca-Cola i Tyskland.

Denna text publicerades i sitt danska original på børsen.dk,
som ”Bare et godt råd: Undgå Hitler i din markedsføring”.

I februari 2015 lanserade Coca Cola en ny reklamfilm på Youtube. Filmen, som finns att se längre ner på den här sidan, var skapad för den tyska marknaden med anledning av att läsken Fanta fyllde 75 år.

Mot festligt animerade bilder förklarade en speaker hur det för 75 år sedan var svårt att få tag på råvarorna till Coca Cola i Tyskland. Det tyska dotterbolaget behövde komma på ett alternativ – och uppfann en ny drink med äppelfiber. Fanta såg dagens ljus.

”För att fira denna begivenhet,” förklarar reklamens speakerröst, ”så återskapar vi nu dessa goda gamla dagar med en Fanta Classic.”

Reklamfilmen togs inte emot som Coca Cola önskat sig. Långt därifrån. För personer med historisk insikt var budskapet nämligen problematisk. ”De gamla goda dagarna”, som reklamen kallade dom, var under året 1940 – och därmed kulmen av den nazistiska epoken, med Hitler på toppen av sin makt.

Diskussionen kring filmen utvecklade sig snabbt till det som man, på modernt språk, kallar för en ”shitstorm”. Till slut valde Coca Cola att ta ned reklamfilmen. Särskilt amerikanska medier var hårda i kritiken. Förlöjligandet av Coca-Cola nådde sin kulmen när den brittiske komikern John Oliver tog upp saken i sin show Last Week Tonight på HBO: ”Ja! Fanta skapades i nazi-Tyskland. Och om du inte förstod det, så vill jag vara tydlig med att från och med nu så är det det enda som du kommer förknippa Fanta med.”

Oliver avslutade med en sarkastisk bön till reklambranschen: ”Innan ni trycker på kampanjknappen, se till att någon frågar: Vi har kollat för nazistreferenser, va?”

”De gamla goda dagarna”, som reklamen kallade dom, var under året 1940 – och därmed kulmen av den nazistiska epoken, med Hitler på toppen av sin makt.

Även om han drog det till sin spets så har Oliver rätt. Verksamheter som använder sin historia måste noga väga fördelarna mot de potentiell fallgroparna. De senaste åren så har intresset i marknadsföringssammanhang stigit för hur det förflutna kan vändas till en varumärkesstyrka. Begrepp som retrobranding, vintagebranding, heritagebrands och corporate heritage hörs nu både bland akademiker och praktiker. Begreppet heritage – eller ”arv” – ska här förstås som de element från det förflutna som företag (och särskilt deras marknadsföringsavdelningar) kan använda till att marknadsföra produkter eller för att förbättre företagets image.

Men hur vet man som företagare om verksamhetens förflutna är användbart – eller om den till och med utgör ett hot? Hur identiferar man varumärkets viktigaste arv och aktiverar det på ett fördelaktigt sätt? I alla fall inte som Coca-Cola gjorde det. Här saknades det en känsla för historik kontext, precis som det saknades en känsla för hur videon kunde tolkas.

Företag som vill utnyttja sin egen historia skall självklart använda både interna och externa marknadsförare, som kan tänka ut och designa verkningsfulla kampanjer. Men de gör också klokt i att konsultera historisk fackexpertis för att värdera styrkor och svagheter i sin egen historia. Det kan reklambyråerna inte göra för dom.

Utanför Danmarks gränser, bl a i USA, har man efterhand nått denna insikt. Här har specialiserade historiekonsulter, som t ex Winthrop Group, under flera år erbjudit professionell historierådgivning, kallat ”heritage management”. Historiekonsulterna erbjuder sig att utreda, organisera och presentera företagens historia, så att den blir användbar och relevant i förhållande till intern och extern kommunikation. Dessutom värderar de tänkbara problem eller svagheter som gömmer sig i verksamhetens förflutna. Med den historiska källkritiken som verktyg genomför de en slags historisk SWOT-analys.

Flera danska företag har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Stora C20-spelare*, som t ex Carlsberg, Danske Bank och Mærsk har djupa historiska roder. De har ett arv, som de bevisligen kan använda både internt och externt i verksamheten. Men hur identifierar de sitt arv, vad de vill använda den till och hur den kan användas på bästa sätt? Några av dessa frågor kan besvaras genom att anlägga ett historiskt perspektiv.

Med en historisk analytisk kontroll av det förflutna så får företagen bästa möjliga utgångspunkt för att identifiera och aktivera sina historiska resurser. De minskar samtidigt risken för att råka använda mindre smickrande referenser – som t ex nazistreferenser. Som ju alltid är bra att dubbelkolla efter.

Om författarna:
Anders Ravn Sørensen och Ellen M. Korsager är postdocs på Center for Virksomhedshistorie på Copenhagen Business School

…och här är den: Fantas 75-årsfilm i Tyskland