I projektet samverkar Centrum för Näringslivshistoria med en rad av Stockholms minnesinstitutioner för att skapa nya samarbetsformer mellan arkiv och forskare. Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin och förvaltas av Stadsmuseet i Stockholm. Förutom Stadsmuseet och Centrum för Näringslivshistoria medverkar bland annat Nordiska museet, Stockholms stadsarkiv och Stockholms universitet.

Utgångspunkten är de föremål, foton och dokument i olika arkiv och samlingar som berättar om hur stadens rum, inne och ute, skapats för och använts av män och kvinnor. I projektet ska en metod utvecklas för att länka samman detta material digitalt. Som studieobjekt har projektet valt ut kaféet, parken, bordellen, skyltfönstret och kök i hemmet. I dialog mellan arkivarier och forskare har material som knyter an till dessa teman valts ut för att digitaliseras och tillgängliggöras. Vid Centrum för Näringslivshistoria har material hittills digitaliserats ur arkiv som varuhuset MEA, Bolinders Mekaniska Verkstäder, Sarabolagets Restauranger, Blanchs Café och tidningen Köpmannen. Fortsättning följer under 2019 och 2020.

I halvtidsrapporteringen den 12 december medverkar projektledare Rebecka Lennartsson från Stadsmuseet i Stockholm, projektsamordnare Karin Carlsson från Stockholms universitet och arkivarie Linda Israelsson från Centrum för Näringslivshistoria.

Läs mer om projektet här

Bild ur Blachns historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.