Digitala läsesalen är här!
Vår webbtjänst för sökning i digitala företagsarkiv

Den digitala läsesalen som Centrum för Näringslivshistoria nu lanserar finns på arkivet.naringslivshistoria.se.
VISA BILDTEXT
Den digitala läsesalen som Centrum för Näringslivshistoria nu lanserar finns på arkivet.naringslivshistoria.se.

Vi har precis öppnat en digital läsesal, en webbtjänst för sökning i digitalt arkivmaterial. Öppna arkiv går att söka i direkt, bara man skapar en användarprofil. För att söka i material som tillhör ett företag ber man om tillstånd via oss på Centrum för Näringslivshistoria – precis som man alltid gjort i vår fysiska läsesal.

Centrum för Näringslivshistoria tar hand om över 85 000 hyllmeter historiskt material i Stockholm och Uppsala, på uppdrag av svenska företag. De delar av arkiven som är digitala, antingen inscannade eller födda digitalt, görs nu till­gängliga via en ”digital läsesal”, en webbtjänst på arkivet.naringslivshistoria.se.

I 50 år har vi tagit fram material till forskare i våra fysiska läsesalar. I dag är allt större delar av de depositioner vi sköter om digitala, och dessa går nu att söka direkt i från sin dator eller mobil. De företag som har sina arkiv hos oss får därmed ännu enklare tillgång till sitt material. Precis som de forskare eller andra intresserade, som kan ha svårt komma till vår fysiska läsesal.  

Mängden material i den digitala läsesalen kommer utökas löpande. Med ett användarkonto, som är gratis att skapa, kan man omedelbart söka i ett antal arkiv, främst från historiska företag som inte längre finns. För att söka i material som tillhör ett företag ber man om tillstånd via oss på Centrum för Närings­livs­historia – precis som man alltid gjort för sökning i fysiska depositioner.

Testa digitala läsesalen här

En robust och komplex lösning – som läggs som öppen källkod

En robust rättighetshantering var så klart en nyckelfunktion i bygget av den digitala läsesalen. Lika viktigt var det att kunna fritextsöka i handlingarna, där många dessutom ofta är inscannade som bildfiler.

”Vi har implementerat bildigenkänning, som gör att foton separeras från text, och sedan lagt på avancerad OCR-scanning så att texten tolkas, inklusive skyltar och anteckningar,” säger Anders Bornholm, senior utvecklare på Iteam, som byggt digitala läsesalen.

Konceptuellt är Iteams lösning byggd ovanpå den e-arkivplattform för lång­tids­bevar­ande som Centrum för Näringslivshistoria redan hade. För att framöver inte vara låst till en specifik e-arkivleverantör har koden för den digitala läsesalen skrivits för att kunna kopplas även mot andra e-arkivplattformar.

Kodbasen för den digitala läsesalen kommer göras tillgänglig som öppen källkod, så att andra arkivinstitutioner kan använda den ifall de vill.

Tekniken bakom digitala läsesalen

För att bygga den digitala läsesalen har öppen källkod använts vid teknikval, för att göra lösningen skalbar, kostnadseffektiv och säker:

  • React och Node.js för front-end och back-end utveckling.
  • Tesseract och Tensorflow för bildigenkänning och bearbetning av handskrivna dokument.
  • Elasticsearch för sökning och indexering av stora datamängder.
  • Postgres för säker och kraftfull databashantering.
  • Kubernetes för att orkestrera och hantera containerbaserade applikationer, vilket säkerställer systemets skalbarhet och tillförlitlighet.

Projetkgrupp för den digitala läsesalen

Många har bidragit till utvecklingen av den digitala läsesalen, som pågått under 2023 och 2024. Kärnteam hos Centrum för Näringslivshistoria var

Hos Iteam drevs projektet framför allt av:

  • Anders Norrback Bornholm
  • Johanna Månsson Grahn 
  • Jonna Hjern
Anders Sjöman, Centrum för Näringslivshistoria (till vänster) med Anders Norrback Bornholm, Iteam, i en av arkivgångarna hos Centrum för Näringslivshistoria. (Foto: Linus Sundahl Djerf.)