Nordic Industrial Heritage Culture in the 2020s
– Nytt forskningssamarbete om industriarvskultur i de nordisk-baltiska länderna

VISA BILDTEXT
Danmarks Industrimuseum ligger i Horsens första elkraftverk, som öppnades 1906. Källa: Danmarks Industrimuseum.

Hur har näringslivets globalisering, digitalisering och omlokalisering påverkat vår förståelse av industrins kulturarv? En tvärvetenskaplig forskargrupp med deltagare från Danmark, Finland, Norge, Estland, Litauen och Sverige har bildats för att i tre workshops diskutera industriarvets betydelse i informationssamhället.

Samarbetet utgör ett pilotprojekt, finansierat av stiftelsen NOS-HS. Det syftar till att stärka nätverken bland nordisk-baltiska industriarvsaktörer och initiera ett internationellt forskningsprojekt om industriarvets förändrade innebörder.

En första workshop hölls på Danmarks Industrimuseum i jylländska Horsens, den 5–7 november. Workshopen, som organiserats av Morten Pedersen, avdelningschef på Nordjyske Museer och Caspar Jørgensen, specialkonsulent på Slots- og Kulturstyrelsen, fokuserade särskilt på jämförelser – likheter och skillnader i de olika nordiska och baltiska länderna i övergången från industrisamhälle till informationssamhälle.

Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, inledde genom att teckna viktiga skiljelinjer mellan1900-talets högindustriella period och den globalindustriella tid vi i dag lever i. Susanna Fellman, professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, fortsatte genom att diskutera vad denna övergång inneburit beträffande industriföretagens lokalisering och rörlighet i termer av reshoring och homeshoring. Henrik Harnow, direktör för Odense Bys Museer, talade om framtidsutsikterna för forskning om industriarv och industriarkeologi i ett nordeuropeiskt perspektiv. Caspar Jørgensen och Johanna Björkman, kulturmiljöchef på Helsinki Stadsmuseum, gjorde var sin överblick över genomförda bevarandeinsatser och registrering av industrimiljöer i Danmark respektive Finland under de senaste 50 åren.

Därefter redogjorde Kristoffer Jensen, chef för Danmarks Industrimuseum, för museernas roll i industriarvsarbetet. Avslutningsvis diskuterade Centrum för Näringslivshistorias forskningschef Anders Houltz hur engagemang och medvetenhet om industriarv och bevarande kan stärkas bland företag och allmänhet. Den andra dagen inleddes med en initierad guidning i Horsens av Caspar Jørgensen varefter workshopen fortsatte med en diskussion om begrepp, metoder och möjliga studieobjekt.

Diskussionerna är dock långt ifrån avslutade. Under 2022 kommer projektet att anordna ytterligare två workshops, en i Tammerfors och en i Göteborg, med målsättning att formulera en gemensam forskningsansökan. Dagens industri skiljer sig på många sätt från 1900-talets men den präglar alltjämt vårt samhälle – hur kan vi förstå och berätta om denna historiska omvälvning? Den frågan ska de två kommande workshoparna söka svar på.

Centrum för Näringslivshistorias forskningssekretariat

Forskningssekretariatet driver oberoende forskningsprojekt som lyfter fram hela svenska näringslivets utveckling genom tiderna.

Läs mer om forskningssekretariatet här