Nytt från förlaget:
100 år av standarder

En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga rutiner för att generera största möjliga nytta inom ett visst område. När Svenska Institutet för Standarder, SIS, i år firar 100 år uppmärksammar de ett antal banbrytande standarder i ett magasin producerat av Centrum för Näringslivshistoria.

Som svenskt standardiseringsorgan har SIS tagit fram tusentals standarder och verkat för användningen av dessa. Det praktiska arbetet sker i kommittéer där standarden tas fram baserad på konsensus mellan flera deltagare. Det kan vara företag, användare, intressegrupper, myndigheter och regeringar. För närvarande finns cirka 300 aktiva kommittéer inom vitt skilda områden. I standardiseringens barndom handlade det främst om att hitta lösningar för att effektivisera industrin, till exempel genom att företag enades om mått och storlekar. I dag finns behoven lika ofta inom tjänstesektorn eller inom det digitala området.

I jubileumsmagasinet berättas det om en viktig standard per decennium – från 1920-talets stickkontakt till 2020-talets ledningssystem för visselblåsning. Texterna från magasinet har också omvandlats till en kort informationsfilm.

Egentligen borde vi fråga oss hur tillvaron skulle se ut utan standarder. Om allt från storleken på muttrar och skruvar till frekvensen på en viss ton skulle variera beroende på vem som tillverkade eller vem som spelade. Såväl den tekniska som den samhälleliga utvecklingen skulle vara betydligt svårare och gå långsammare utan förekomsten av standarder.

Men det handlar inte bara om kompabilitet mellan företag, organisationer och myndigheter. I de flestas vardag har standarder minst lika stor betydelse, inte minst när det gäller kommunikation. Sannolikt har ett och annat missförstånd undvikits på grund av att det finns gemensamma referenser att förhålla sig till.

Projektgrupp hos Centrum för Näringslivshistoria