Peter Wallenberg fyller 85 och tidningarnas näringslivsdelar hyllar. Inte så konstigt, hans gärning är remarkabel, och berättelsen om hans liv har dramatik.
Visst är han en Wallenberg, men det har alls inte varit självklart att han skulle bli familjens överhuvud. Känslorna lyste igenom teverutan när pappa Marcus negativa inställning till sin yngre sons förmåga kom på tal i intervjun i Wallenbergs av Gregor Nowinski.
Ett av de lyckligaste avsnitten i Pirres karriär var perioden i södra Afrika, långt från familjen, på en annan kontinent och i en spännande miljö där allt fanns att göra. Som den säljare han är krängde Pirre framgångsrikt Atlas Copcos maskiner i miljöer som var allt annat än bekväma och ofarliga.
De gånger som jag träffat honom lyser det i ögonen när han kommer in på dessa berättelser. Att lösa praktiska problem längst ut i den globala koncernens affärsområden, och få ”kränga, kränga, kränga” är livslusten.
För övrigt sällade han sig till Centrum för Näringslivshistoiras skara av prominenta arkivarbetare när för några år sedan hjälpte Anders Gidlöf med bildmaterial från dåvarande Rhodesia samt Sydafrika och gav bakgrundsberättelser till många av fotografierna. Med pipan i hand (jag undrar om den verkligen blossade), bryggt te och några sötsaker tillhands var det en minnesvärd stund för näringslivshistorikerna.
Vi grattar så klart också!
