De stora utställningarna vid 1800-talets slut och 1900-talets början var en lysande arena för näringslivet, men också för kungahusen. Det tydliggörs i en I världsutställningarnas tid, en ny bok från Förlaget Näringslivshistoria, som skildrar epoken, utställningarna, företagen och kungligheterna i ord och bild.
Prins Albert av Storbritannien gjorde världsutställningen i London 1851 till sitt livsverk. Kung Oscar II av Sverige lät avbilda sig i stearin, choklad och levande bilder vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Prinsessan Christina invigde svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1964 och hamnade på löpsedlarna då hon tog tunnelbanan till utställningsområdet. Samverkan mellan kungahus och näringsliv löper som en röd tråd genom de stora utställningarnas historia.
I världsutställningarnas tid. Kungahus, Näringsliv & Medier (Förlaget Näringslivshistoria, 2017) berättar om kungligheters agerande i den nya massmediala offentlighet som uppstod i industrialiseringens kölvatten. Genom åren skänkte kungligheter glans åt en rad utställningar, men samtidigt bidrog utställningarna till att uppdatera bilden av monarkin i ett föränderligt samhälle. Kungligheternas roll handlade inte bara om invigningstal och ceremonier – ofta var de även aktivt engagerade i evenemangens tillkomst, inriktning och innehåll. Näringsliv och kungahus agerade i medial symbios.
Bokens författare är Göran Alm, Anders Houltz, Björn Axel Johansson, Pelle Snickars och Jenny Stendahl. Med exempel från Sverige och andra länder skildrar de hur kungligheter och näringsliv dragit ömsesidig nytta av att tillsammans synas i samband med världsutställningar och andra stora utställningar.
Boken är rikt illustrerad med bilder från bland annat Bernadottebiblioteket på Stockholms slott och Centrum för Näringslivshistorias arkiv.
