Det sjunde frukostseminariet i serien Stockholm skriver historia handlade om staden som grogrund för "kreativa näringar". Seminariet ägde rum på Centrum för Näringslivshistoria tors 14 sep och inledare var t dr Nima Sanandaji, författare och samhällsdebattör.
I en studie han nyligen gjort har Nima Sanandaji utgått ifrån ett statistiskt material över arbetsmarknaden i 266 europeiska regioner. Det statistiska materialet anger antalet arbetstillfällen inom fem kreativa branschkategorier:
- Reklam och marknadsföring
- Design och mode
- Musik, film och tv
- Publishing
- Dataspel och programmering
Studien tittar på hur många personer som har sin försörjning inom respektive bransch, och hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder de motsvarar?
Mot denna bakgrund framträder en bild av dels Sveriges ställning jämfört med andra europeiska länder, dels Stockholm i jämförelse med andra regioner. Finns det fog att tala om Stockholm som ett centrum för kreativa sektorer ur internationellt perspektiv?
De preliminära resultaten av studien visar att svaret på den frågan är ja - men bilden är mer mångfacetterad än så.
Stockholm ligger förvisso högst i Västeuropa när det gäller den sammanlagda andelen personer med anställning i kreativa näringar. Samtidigt är inte regionen etta i någon enskild av de fem branschkategorierna. Det som kännetecknar Stockholm är med andra ord bredden och det höga genomsnittet snarare än spetsinriktning. Det är också tydligt att Stockholms kreativa näringar har jämförelsevis täta kopplingar både sinsemellan och med andra noder i landet. Den koncentration till en bestämd stad eller urban region som är påfallande i flera andra länder är mindre tydlig i Sverige, där flera regioner vid sidan av Stockholm är högt placerade i olika kategorier – om än inte i alla fem, så som är fallet med huvudstadsregionen.
“Det som kännetecknar Stockholm är med andra ord bredden och det höga genomsnittet snarare än spetsinriktning.”
En svaghet med det statistiska materialet är att det inte visar förändringar över tid – det redovisar ett nuläge men inte de processer som lett fram till den situation vi har idag. För att tillföra såväl tidsdimension som fördjupning kommer den kvantitativa kartläggningen att kompletteras med ett antal utvalda, kortare fallstudier, som behandlar stockholmsföretag i de olika kategorierna historiskt och i nutid.
Nima Sanandajis presentation mynnade ut i en livlig diskussion om vad som egentligen menas med kreativa näringar och om hur vi ska förstå begreppet kreativitet.
Det konstaterades också att bilden delvis skulle blivit en annan om materialet redovisat branschernas omsättning och ekonomiska betydelse snarare än antalet verksamma inom varje område. Samtidigt är just arbetsmarknadens fördelning det mått som kanske bäst lämpar sig för jämförelser mellan regioner i olika länder och med olika ekonomiska grundförutsättningar.
En slutsats av seminariet är att samtidshistoriska processer såsom Stockholms etablering som kreativt centrum väcker många tankar och associationer – ämnet har politiska dimensioner både historiskt sett och i fråga om vägval in i framtiden. Den studie som nu genomförs utgör en kartläggning av ett delvis nytt och på många sätt föränderligt landskap. Den kommer att kunna bilda fond för fördjupningar så väl som underlag för framtida strategier. Projektets resultat kommer att presenteras i en bok utgiven på Förlaget Näringslivshistoria.
Om “Stockholm skriver historia”
Seminarieserien Stockholm skriver historia anordnas i samverkan mellan Stockholms stadsarkiv, Stockholmia forskning och förlag, Stadshistoriska institutet vid Stockholms universitet och Centrum för Näringslivshistoria. Läs mer på bloggen Stockholm skriver historia.
