Krönikan publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2025 #1.

Vad är mer aktuellt än historiska källor när tron på AI:s förmåga att underlätta allt ifrån att skriva studentuppsatser till att stödja viktiga samhällsfunktioner är större än någonsin? I mitt huvud är AI som en oformlig kropp som matas med
information, och som vi plötsligt måste förhålla oss till, även om exempelvis Google använt funktionerna i årtionden utan att kalla det för AI.

Ett av våra största arkiv här på Centrum för Näringslivshistoria tillhör SCA, Svenska Cellulosafabriken AB, som grundades 1929 i Sundsvall, med skogen som kärnverksamhet. Företaget undersökte tidigt möjligheterna att använda AI för att lösa uppgifter. Bland styrelseprotokoll från 1984 finns ett enkelt kopiehäfte bevarat med rubriken »Synpunkter på användning av AI i SCA:s fabriker«.

I texten ställer man sig den relevanta frågan »Vad är AI?«, och landar i följande definition: »Artificiell Intelligens. Att använda en dator för uppgifter som kräver intelligens, dvs någon form av logiskt ›tänkande‹.« Bläddrar man vidare så kan man också läsa att: »Men det är viktigt att observera att en dators intelligens eller resultat av intelligens är beroende av den information eller kunskap som finns lagrad i datorn.«

Vi kan konstatera att AI egentligen inte är någonting nytt. Däremot var själva användningen av AI-verktyg ny för de flesta av oss bara för ett par år sedan. Innan jag blev skolansvarig på Centrum för Näringslivshistoria arbetade jag som gymnasielärare och programlagsansvarig på en skola i Stockholms innerstad. Jag minns att många lärare var snabba med att fundera över vad AI skulle innebära för undervisningen – inte minst för examinationerna. Min egen första reaktion var att dra upp AI- verktyget ChatGPT på projektorn inför min klass.

Stolt över att för en gång skull vara först med det senaste, bad jag entusiastiskt eleverna att föreslå en fråga vi kunde skriva in. »Vad är en själ?«, föreslog en student. En annan erkände snabbt att: »Vi har till uppgift att skriva om det i filosofin nästa lektion«. Vi plitade ner frågan och följde förundrat hur svaret växte sig allt längre på projektorduken. Några i klassen tog upp sina mobiler och fotade av texten. Strax därefter rafsade alla ihop sina saker och sprang vidare till filosofiundervisningen. Jag konstaterade att ungdomar är snabba på att se möjligheter.

Nu känns den där lektionen avlägsen, och själv jobbar jag inte kvar på gymnasiet. Däremot möter jag varje vecka studenter som kommer på studiebesök till oss på Centrum för Näringslivshistoria. Jag träffar också studenter när jag föreläser på universitet och högskolor om arkivpedagogik. Och gissa om vi pratar källor och källkritik! Kanske just på grund av AI så har ursprungsinformation blivit viktigare än någonsin – det som är historia på riktigt. När AI snart borde skriva texter baserade på sina egna texter finns i alla fall arkiven med primärkällorna kvar.

Vad svarar då ChatGPT själv på frågan om vad AI är? »AI, eller artificiell intelligens, är ett område inom datorvetenskap som handlar om att skapa system och programvara som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Detta kan inkludera saker som att känna igen tal eller bilder, fatta beslut, förstå och bearbeta språk, samt lösa problem.«

Det är lätt att bli exalterad över alla möjligheter, inte minst inom arkivområdet. Är det rimligt att använda AI till sådant som ansiktsigenkänning och handskriftstolkning? I vissa sammanhang är svaret ja, men varje företag måste själv ta beslut i frågan.