Forskningssekretariat
Bedriver forskning inom näringslivshistoria

Forskningssekretariatet driver oberoende forsknings­projekt som lyfter fram svenska näringslivets utveckling genom tiderna.

I vårt forskningssekretariat arbetar vi med att visa på företagandets betydelse för Sveriges välstånd och samhällsutveckling. Här driver vi forskningsprojekt som sätter strålkastaren på tidigare oberättade delar av näringslivets historia. De forskningsprojekt vi driver eller medverkar i finansieras av olika vetenskapliga fonder och forskningsstiftelser. I vår butik hittar du många av de rapporter och böcker som vår forskning bidragit till.

Forskningschef Anders Houltz ansvarar för forskningssekretariatet, och arbetar med strategiska frågor, kontakter med olika forskningsmiljöer, och som projektledare i forskningsförberedande projekt. Han gör detta arbete tillsammans med fil. dr Benito Peix Geldart, forskare och arkivarie, och efter behov med stöd från Centrum för Näringslivshistorias övriga resurser. 

På gång hos forskningssekretariatet

• ”Wicanders, en familjebiografi” skildrar tre generationer av företagarfamiljen Wicander, som byggde upp en koncern baserad på korkimport och sedan testamenterade sitt sommarhus till staten – dvs statsministerns rekreationsbostad Harpsund
•  ”Nordic Industrial Heritage Culture in the 2020s”, ett samarbete mellan Centrum för Näringslivshistoria och forskare från de nordisk-baltiska länderna för att analysera vilken roll industriarvet spelar i samtiden.
• ”Transporthistoriska underlag till nytta för forskning och planering”, ett samarbete med museisektorn för att göra arkivsamlingar inom väg, järnväg och flyg till en resurs för historisk forskning och för Trafikverket i deras hantering av kulturmiljöer.
• ”Målkonflikt som möjlighet: lärande i norr där grön industri möter kulturhistoriska värden och cirkulär ekonomi. Den gröna omställningen inom industrin är nödvändig för att klara utmaningarna i klimat­förändringens tidsålder. Den skapar nya möjligheter men också mål­konflikter mellan nytt och befintligt. Hur kan industriell och kultur­historisk hållbarhet samverka? Det här samarbetsprojektet, finansierat av Vinnova,  söker svar på den frågan och testar former för att göra industri­arvet till en resurs i den gröna om­ställningen.

Nyss avslutade projekt:

• Samtidsdokumentation av Coronapandemins effekter på näringslivet. Från mars 2020 till tidigt 2024 har vi löpat samlat in material – i form av djupintervjuer, enkäter och mediaklipp – om hur företagen hanterade coronapandemins effekter. Materialet har gjorts fritt tillgänglig för forskning och de första forskningspapprena håller nu på att skrivas.
• Olof Söderberg. Ett treårigt forsknings- och bokprojekt, lett av Benito Peix-Geldart, som 2023 resulterade i boken ”Olof Söderberg – handelsledare, industriman, samhällsbyggare”. Projektet tog vid där Benitos tidigare projekt om Pelle Söderberg, far till Olof Söderberg, slutade, ett projekt som i sig resulterade i boken Stålpionjären.

Forskningsråd

Rådet har till uppgift är att diskutera forskningsstrategier, projekt och samarbeten, men också att sprida kunskap om Centrum för Näringslivshistoria inom forskarvärlden. I forskningsrådet ingår:

• Lena Andersson-Skog, professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet
• Göran Blomqvist, tidigare vd för Riksbankens jubileumsfond
• Orsi Husz, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet
• Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
• Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Finansiärer

Våra projekt finansieras av allmännyttiga stiftelser som till exempel:

• Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse för allmännyttiga ändamål
• Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
• Riksbankens Jubileumsfond
• Ragnar Söderbergs Stiftelse
• Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare
• Stiftelsen för affärsutvecklande utbildning i Ryssland
• Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande
• Torsten Söderbergs Stiftelse