Nyheter

Så skapades vårt bebyggelsehistoriska arkiv

Nu kan du söka bland totalt 84. 000 akter från åren 1782-1951 i Brandförsäkringsverkets digitala arkiv. Så här gjorde vi det möjligt.

// Här hittar du Brandförsäkringsverkets digitala arkiv //

Det digital arkivet är resultatet av ett scanningsprojekt hos Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av Brandförsäkringsverkets Stiftelse för Bebyggelsehistorisk Forskning. Projektet har hållit på sedan maj 2014 och över 30.000 försäkringsvärderingar, d v s detaljerade bebyggelsebeskrivningar med enklare situationskartor, har digitaliserats. Därtill kommer priskuranter från 1800-talets mitt och listor över inträffade brandskador under hela perioden. Även de 50.000 äldre värderingarna och 2500 kartorna från perioden 1782-1927 har paketerats om och gjorts sökbara på nytt, tillsammans med de nyscannade handlingarna. Varje försäkringsvärdering kan omfatta allt från 7 till 70 sidor och kan gälla mindre gårdar, större gods, kyrkor, bruk, industrier, villor m m. De flesta byggnaderna är på landsbygden eller i mindre orter.

Från starten 1782 på Gustav III:s initiativ och långt in på 1900-talet tecknade verket allframtidsförsäkringar (!) över fastigheter i städer och på landsbygd. Då beslutet att lägga ned verksamheten fattades 2008 var produkten allframtidsförsäkringar sedan länge otidsenlig. Samtidigt hade verkets arkiv med bevarade handlingar över gårdar och gods, kyrkor, bruk och industrier och mycket annat vuxit till en outsinlig källa till kunskap om byggnader och anläggningar.

För bebyggelsehistoriker har Brandförsäkringsverkets arkiv länge varit en guldgruva. Och långt in på 2000-talet var enskilda forskare efter tidsbokning välkomna att besöka Brandverket på Strandvägen 19 och söka själva i arkivet i källaren, eller via ett internt digitalt sökgränssnitt.

// Läs mer om hur du söker i det digitala arkivet // 

I slutet av 1980-talet gick Riksarkivet dock ett steg längre genom att låta mikrofilma serien med försäkringsvärderingar fram till år 1927. Och drygt 10 år senare scannades mikrofilmerna och lades ut på Riksarkivets webbsöktjänst SVAR. Brandverket själva lät 2002-2003 scanna ett antal större kartor samt bygga en intern sökapplikation för materialet.

När Brandförsäkringsverket 2008 gick i frivillig likvidation som bolag, bildades en stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning. Denna stiftelse har börjat betala ut stipendier till bebyggelsehistorisk forskning. Men man ville även avsätta medel till att förbättra allmänhetens och forskarnas tillgång till den informationsskatt som låg i arkivet. Stiftelsen valde Centrum för Näringslivshistoria som förvaringsplats för arkivet, och för att förbättra tillgängligheten. Arkivet förtecknades 2011 på plats i källaren på Strandvägen 19 i Stockholm, och flyttades strax därefter över till CfN:s arkivdepå i Bromma. Genast började vi diskutera hur vi skulle ge forskare och allmänhet tillgång till arkivet på ett bättre sätt. Våren 2014 skaffade CfN en riktig bokscanner och satte igång det stora digitaliseringsprojektet.

För frågor rörande det bebyggelsehistoriska arkivet, vänligen kontakta Cecilia Bohlin (cecilia.bohlin@naringslivshistoria.se).