Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 tilldelas Harvardprofessorn Claudia Goldin. Att ekonomipriset tilldelas en ekonomhistoriker, dessutom med tydlig tonvikt på arkivforskning, är lika ovanligt som glädjande.
I sin forskning har Goldin presenterat en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden genom århundradena. Hon belyser drivkrafterna bakom förändringarna och pekar på de huvudsakliga orsakerna till de skillnader mellan könen som kvarstår än i dag.
I ett globalt perspektiv är kvinnor kraftigt underrepresenterade på arbetsmarknaden, och när kvinnor väl arbetar tjänar de i allmänhet mindre än män. Claudia Goldin har grävt djupt i arkiven för att förklara hur och varför skillnader i löner och sysselsättningsgrad förändrats i USA under de senaste 200 åren.
Som Golding visar kan kvinnors deltagande på arbetsmarknaden från 1800-talets början fram till i dag liknas vid en U-kurva. Då övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle inleddes i början av 1800-talet minskade andelen gifta kvinnor som yrkesarbetade. Först när tjänstesamhället växte fram i början av 1900-talet vände kurvan uppåt igen. Detta kan enligt Golding förklaras genom de strukturomvandlingar som skett och genom att sociala normer rörande hem och barn gradvis förändrades. Trots att kvinnor i de flesta höginkomstländer i dag har avsevärt högre utbildningsnivå än män kvarstår stora löneskillnader. Dessa inkomstskillnader uppstår, menar hon, till stor del i samband med att första barnet föds.
Att ekonomipriset tilldelas en ekonomhistoriker, dessutom med tydlig tonvikt på arkivforskning, är lika ovanligt som glädjande. Claudia Goldings forskning är näringslivshistoria när den är som bäst – den använder historien för att förklara dagens förhållanden. Hon forskar om historiska orsaker till obalans mellan könen – själv är hon den tredje kvinnan bland 93 pristagare sedan ekonomipriset instiftades 1969.
