Var i Svensk Näringslivshuset idag på morgonen för att tala arkiv med ett par branschföreningar. Bl.a. fick jag komma ner i källaren och se fantastiska, gamla handskrivna 1800-talsprotokoll från Sveriges bageriidkare och konditorer.
Utanför en av hissarna hittade jag ett tekniskt underverk. Naturligtvis av LM Ericsson-fabrikat. Varje anställd på väg ut hade ett eget vred som snurrades till det klockslag när de åter skulle vara på kontoret och tiderna kunde sedan avläsas centralt av växel och reception – lysande svensk ingenjörskonst.
För ett år sedan fann jag en gammal LM Ericsson lokaltelefon hängande på väggen i Marie Bebådelse katolska församlings lokaler på Östermalm. På den tiden det var ett dominikankloster hade bröderna använt ett internt telefonsystem både för att visa vilka som var inne, respektive ute, ringa varandra och för att ansluta sig till den gemensamma linjen ut. Som engagerad näringslivshistoriker lyckades jag naturligtvis få kyrkoherdens tillstånd att skruva när pjäsen och inlemma den i Ericssons historiska arkiv hos oss på Centrum för Näringslivshistoria. Tack fader Matthias!
Dagens fynd fick jag dock nöja mig med att fotografera av med mobilen. Tror inte mina värdar skulle ha uppskattat om jag tagit med mig kofot och börjat riva ner inredningen – tyvärr …