Den 18 juni 1864 fick Sverige näringsfrihet. Näringsfrihetens dag uppmärksammade vi i år med en dag av entreprenörs- och företagsberättelser på Fotografiska. Vi filmade alla föredragen. Se dem här!
Idag garanteras näringsfriheten i Regeringsformen (2. kap, 17§) men det var först 1864 som ”ehnvar man och kvinna i Sverige” fick rätt att driva företag. Tillsammans med ett antal andra samhällsreformer lade detta grunden för det moderna Sverige. I det här blocket tog vi en tur genom näringslivets historia, och tittade dessutom extra på hur företagande kan beskrivas i klassrum.
Anders Johnson, skriftställare och näringslivshistoriker, berättar om svenska entreprenörer under 400 år. Han berättar om alla dessa ”besvärliga människor” från Louise De Geer och Marie Sophie de la Gardie på 1600-talet till moderna entreprenörer som Barbara Bergström och Jan Stenbeck.
Anahi Davila, arkivpedagog och skolansvarig på Centrum för Näringslivshistoria, berättar om det fria lektionsmaterial som finns på skolsajten Företagskällan och som speglar hela Sveriges näringslivshistoria. Dessutom berättar Anna Lindgren och Liselotte Hemström, lärare på Påhlmans gymnasium, om hur de använder frågor kring företagande och näringsliv i sina klassrum.
Det är svårt att få grepp om företag och branscher. De är så stora. Men alla är byggda av människor – och de kan man försöka förstå.
Rita Feldman, arkivarie på Centrum för Näringslivshistoria, berättar om hur Sofia Gumaelius vid 1880-talets slut kom på att en annonsbyrå nog vore en bra lösning för både annonsörer och tidningar – och från Gumaelius Annonsbyår har vuxit hela den svenska reklambranschen. En berättelse baserad på Gumaelius företagsarkiv, som finns bevarat hos Centrum för Näringslivshistoria.
Lovisa Kragerud, arkivarie och chief storyteller på The Absolut Company, berättar historien om LO Smith, mannen som vi idag mest känner som ”sigillet på Absolutflaskan” men som var en entreprenör, politiker och ”brännvinskung” i slutet av 1800-talet.
Thomas Tydén, professor och f d ordförande för Nobels släktförening, berättar historien om Alfred Nobels bröder Ludvig och Robert, som byggde ett oljebolag i Azerbajdzjan vid 1900-talets början, ett bolag som kom att slåss med Rockerfeller och Standard Oil om platsen som världens största oljebolag – fram till att ryska revolutionen inträffade.
Krister Hillerud, företagshistoriker på Centrum för Näringslivshistoria, berättar om hur det äkta paret Hilda och Lars Magnus Ericsson drev igång ett företag som fick deras namn – och som idag är det globala telekombolaget Ericsson.
Per-Albin byggde folkhemmet – och Ingvar Kamprad inredde det, Erling Persson klädde det och Clas Ohlson fyllde det med prylar. Företagens historia ingår i vårt lands kulturhistoria. Här möter vi just de tre företagen.
Tony Nilsson, arkivarie på IKEA, berättar om hur IKEAs tidiga dagar märktes av kampen mot de möbeloligopol som skapats i branschen och som inte gillade möbelhandlaren i Älmhult och hans lösningar.
Gustav Svensson, arkivarie på Centrum för Näringslivshistoria, berättar historien om H&M, den svenska klädkedjan som blev en global modegigant. En berättelse baserad på H&Ms företagsarkiv, som finns samlat hos Centrum för Näringslivshistoria.
Anders Landén, redaktör på Centrum för Näringslivshistoria, berättar om Clas Ohlson, både om mannen och om hans företag som drivits från Insjön sedan 1919 – och som i 100 år gett ut sin årliga Clas Ohlson-katalog, full av prylar.
