Aktuell arkivforskning:
Restaurang­drottning under lupp

Ingela Östlund har lång erfarenhet som journalist. Efter drygt 25 år inom public service arbetar hon i dag som frilans­journalist och författare. Hon har under många år intresserat sig för hotell- och restaurang­entreprenören Wilhelmina Skogh, och nu ska hennes research äntligen bli en bok.

– Jag vill berätta om en märklig och ovanligt kraftfull kvinna som förverkligade sina drömmar i en tid då varken konventioner, kön eller klass egentligen tillät det, säger Ingela Östlund.

Wilhelmina Skogh föddes som Wilhelmina Wahlgren på Gotland 1849. I samband med att det svenska järnvägs­nätet byggdes ut i slutet av 1800-talet startade och drev hon flera restauranger och hotell i närheten av de nya stationerna. Under Stockholms­utställningen 1897 gjorde hon succé när hon byggde om bostäder längs Strand­vägen till sex tillfälliga lyx­hotell. Det banade väg för topp­jobbet som chef för Grand Hôtel i Stockholm 1902.

– Hon var en av Sveriges mest kända kvinnor för drygt 100 år sedan. Jag tänkte: hur kommer det sig att en så framgångs­rik entreprenör i princip blivit bortglömd av allmänheten?

Ingela berättar att Wilhelmina Skoghs starkaste sida var utveckling, inte förvaltning. Det i kombination med att hon var risk­benägen ledde periodvis till ekonomiska svårigheter. Hon skapade en ny standard för hotell- och restaurang­branschen och erbjöd paket­resor och upplevelse­turism långt före alla andra.

– Wilhelmina såg de stora perspektiven och trenderna. Hon satte i gång saker och lyckades även genomföra mycket, säger Ingela Östlund.

Under den inledande researchen hade Ingela stor hjälp av den numera avlidne kyrko­herden Carl-Adolf Murray i Kungs­gården i Gästrikland, som hade ägnat mycket tid åt att kart­lägga Wilhelmina Skoghs liv.

Han inspirerade Ingela att ta arbetet vidare. Grand Hôtels arkiv hos Centrum för Näringslivs­historia var sedan en självklar källa att söka vidare i. Där har Ingela bland annat kunnat ta del av styrelse­protokoll som visar vilka beslut som tagits och hur det gått till när de tagits.

Även Järnvägs­museets arkiv i Gävle har varit viktigt i arbetet eftersom Wilhelmina Skogh under många år samarbetade med Gävle-Dala järnväg. Ingela har också besökt olika kommun­arkiv där det finns handlingar om andra företag hon samarbetade med. Hon har även begärt ut domstols­handlingar där Wilhelmina finns med.

– Hon var mycket stridbar, och tvekade inte att driva stämningar till högsta instans. Ofta handlade det om att hon stämts för att ha brutit mot reglerna vid försäljning av öl och sprit på hennes järnvägs­restauranger, berättar Ingela. Utöver det mer affärs­mässiga har hon även hittat material som hjälper till att teckna en bild av privat­personen Wilhelmina.

– Jag har hittat personliga brev som hon skrev till kända personer i Sverige, till exempel författaren Selma Lagerlöf
och skulptören Carl Milles som hon var granne med på Lidingö.

Boken ges ut i samarbete med Järnvägs­museet och har planerad utgivning under 2023. Ingela Östlund ser fram emot att dela med sig av sina efter­forskningar.

– Jag vill att läsarna ska känna: vilken fantastisk kvinna! Att hon lyckades med allt detta! Hon var en fattig flicka som lyckades ta sig till den absoluta toppen i samhället. Hon var verkligen extraordinär och har betytt mycket för Sveriges hotell- och restaurang­näring.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2022.