Nordic Industrial Heritage Culture in the 2020s:
Industriarvets roll i samtidens stad – exemplet Göteborg

VISA BILDTEXT
Hamninloppet, Göteborg nov 2022. Foto: Anders Houltz.

Industriarvets roll i samtidens stad var i fokus då det Nordisk-Baltiska forskarnätverket Nordic Industrial Heritage Culture in the 2020s genomförde sin tredje och avslutande internationella workshop, i Göteborg den 10-12 november.

Tidigare har nätverket träffats i danska Horsens (hösten 2021) och i finska Tammerfors (våren 2022). I november 2022 hade så turen kommit till Göteborg, där projektledare Susanna Fellman, Göteborgs universitet, stod som värd i samarbete med Riksarkivet Göteborg.

Vid varje workshop har förutsättningarna på den valda platsen utgjort fond för både projekt­interna diskussioner och offentliga seminarier med inbjudna talare. I Horsens handlade det om nationella jämförelser: likheter och skillnader beträffande industriarvs­bevarande i de olika nordiska och baltiska länderna. I Tammerfors handlade det om betydelsen av engagerade medborgare, företag och kultur­arvs­organisationer.

När Göteborg rustar för sitt 400-årsjubileum 2023 ställs industriarvets roll i samtiden på sin spets. Stadens identitet präglades länge av industriella företag och verksamheter, men med globalisering och av­industrialisering har staden under senare decennier skiftat skepnad. Varven är borta, arbetsplatser har utlokaliserats, institutionaliserat och internationellt ägande har tagit över tongivande företag. Stadens identitet präglas i dag av entreprenörskap i nya former och nya branscher och regionen hör till Europas tillväxt­regioner. Men även om innovativa start-ups skapar rubriker har delar av den tillverknings­industri som präglade 1900-talet inte bara behållit utan stärkt sin position. Avindustrialiseringen är ett faktum, men den utgör inte den enda trenden – samtidigt sker revitalisering inom bestående verksamheter och ny­industrialisering inom andra fält.

Under workshopen i Göteborg anordnades ett offentligt seminarium i Riksarkivets hörsal, under rubriken Industrial history as a frame for sustainable cultural preservation: The case of Gothenburg. Efter Susanna Fellmans och Maths Isacsons introduktion talade Per Hallén, ekonomhistoriker vid Göteborgs universitet, om hur Göteborgs industriella förflutna avspeglas i de byggnader och anläggningar som finns bevarade i dag. Som Per visade är det visserligen möjligt att i stora drag avläsa stadens äldre industriella epoker genom bevarade symbol­byggnader, men mycket har rivits och inte minst enkla men viktiga funktions­byggnader som lagerhus, stall och magasin.

Mart Kalm från Estonia Academy of Arts diskuterade de nya digitala industriernas förhållningssätt till arkitektur och äldre bebyggelse med utgångspunkt från främst Tallinn – den stad i Europa som har flest unicorn-företag per capita. Han framhöll att de småskaliga och estetiskt tilltalande industri­­byggnaderna från det självständiga Estland under mellan­krigs­tiden visat sig enklare att bevara och återanvända i jämförelse med sovjet­tidens anläggningar i jätte­format. Det finns också skillnader i hur olika digitala branscher förhåller sig till historisk bebyggelse: Medan it-företagen är relativt ointresserade av byggnader med historisk karaktär och gärna etablerar sig i nybyggen väljer de kreativa näringarna (design, mode, film, musik mm) ofta att anpassa eller bygga om äldre bebyggelse för att med dess hjälp profilera sin egen verksamhet.

Karl-Magnus Johansson, arkivarie på Riksarkivet, talade om nyttan och värdet av arkiv som industriarv. För att något ska bli kulturarv krävs inte bara att någon tillmäter detta något ett värde utan också att det faktiskt används av människor, påpekade han. Därför är tillgänglighet och användar­perspektiv avgörande i arkiv­hanteringen. Han konstaterade också att företags­arkiv och andra enskilda arkiv i Sverige till skillnad från andra nordiska länder saknar lagligt skydd.

Ulrika Ågren, som ansvarar för Volvos historiska arkiv, talade om det värde för företaget som det innebär att hantera ett historiskt arv, men också de utmaningar som handlar om att vinna företags­ledningens gehör för denna resurs. Till 100-årsfirandet 2027 planeras ett Volvo Experience Center som inkluderar arkiv, museum och mycket annat.

Birgit Karlsson, ekonomhistoriker på Göteborgs universitet, avslutade arkiv ­delen av dagen med en berättelse med brukar ­perspektiv – om sina och Martin Fritz erfarenheter av att skriva kullager ­tillverkaren SKF:s historia. Av ängslan att konfronteras med ofördelaktiga sidor av den egna historien valde SKF länge att neka forskare tillgång till företagets arkiv, men efter att Karlsson och Fritz fullbordat sin företags ­historik fick de även uppdraget att skriva en ”vitbok” som klarlade företagets före ­havanden under bland annat andra världskriget.

Sanja Peter, bebyggelse­antikvarie på Stadsmuseet i Göteborg, berättade därefter om kultur­miljö­vårdens långsiktiga arbete med att bevara och dokumentera inte bara det äldre industri­arvet utan även anläggningar från hela 1900-talet. En integrerad syn på bevarande, åter­användning och nya anläggningar menar hon är en förutsättning för att behålla historiska kvalitéer i förnyelse­projekt så som Älvstaden vid de tidigare varvs­områdena på Hisinge­sidan av Göta Älv. Johannes Daun, historiker och antikvarie på Textilmuseet i Borås, slutligen, berättade om det arbete som utförs av föreningen Industrihistoria i Väst – en ideell förening där minnes­institutioner, företag och industri­historiskt intresserade privat­personer hör till medlemmarna. Med små medel bedriver föreningen en bred verksamhet med program­aktiviteter, en tidskrift, kunskaps­förmedling och opinions­bildning.

Workshopens projektinterna del inkluderade en rundvandring längs Norra Älvstrandens omvandlade industri­miljöer under kunnig ledning av Per Hallén. Merparten av tiden ägnades dock åt att diskutera utkast till artiklar som projektets deltagare kommer att publicera i ett temanummer av den nordiska industri­arvs­tidskriften Fabrik og Bolig under 2023. Detta temanummer kommer att samla nationella översikter från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Samman­taget kommer temanumret att ge en mång­facetterad bild av förutsättningarna för industriarv och bevarande i de nordiska och baltiska länderna – historiskt och under 2020-talet.

Läs rapporten från första workshopen här

Läs Anders Houltz rapport från workshopen Citizens, societies, and memory organizations